Historik Gördalen

Älvdalens kommun, i norra Dalarna, långt söderut i den svenska fjällkedjan, ligger Gördalen. Från Särna by går vägen västerut genom skogen, över fjället och slutligen över den norska gränsen mot byn Stöa. Längs denna väg, på den svenska sidan ligger byn Mörkret… och bortanför Mörkret, i dalgången mellan Drevfjället och Fulufjället ligger Gördalen.

Området kring Gördalen karaktäriseras av fjällnatur. Här finns tallskog, stora myrmarker, älvar, bäckar och åar. I skogarna finns också rikligt med vilda djur. I området mellan Särna och Gördalen ligger den punkt på den skandinaviska halvön som har det allra längst avståndet till havet. Avståndet till havet påverkar klimatet och ger kalla, långa vintrar och korta somrar.(50) År 1891 kom lärarinnan Kerstin Sand till Så här beskriver hon sin första vinter i fjällen:

”Och tänk vad det snöade. Det kom så mycket snö så varken gärdesgårdar eller stugor syntes till slut. Och inte var det värt att plog några vägar. Skulle man ut och vända måste man åka skidor. Och folket där uppe var duktiga att åka, och jag fick lära mig jag med. Månaderna gick och fram i maj slutade skolan och jag skulle fara hem. Men det var mycket snö kvar och jag fick stanna ända till början av juni innan det blev skare så jag kunde ta mig över fjället.”(51)

I området kring Särna finns lämningar ända från stenåldern. Och från 1300-talet finns många tecken på ett liv i detta fjällandskap. Jakt, fiske och skogsbruk har i alla tider varit levebrödet i området. Åkerbruk och boskapsskötsel har varit och är mycket svårt att bedriva i detta landskap. Att finna bete och vinterfoder till djuren är också svårt och man har därför byggt fäbodar på flera platser runt om i fjällen. Skogsbruket har hjälpts av älvarna på vilka men har kunna flotta timmer. På 1860-talet började de stora skogsavverkningarna och skogsarbete blev den allra vanligaste vintersysslan för bygdens män.(52)

Till Gördalen kom de första nybyggarna på midsommarafton år 1800, då två unga familjer beslutat sig för att lämna sin hembygd i Särna och söka försörjning längre västerut. Historien berättar att jordbrist och fattigdom drev iväg de båda familjerna. De kände till området kring Gördalen från tidigare jakt- fisketurer. Här finns bete, i Görälven som rinner genom dalgången fanns fisk och på båda fjällsidorna strövade många vilda djur. Den första sommaren sov de under en stor, tät gran samtidigt som de båda familjerna byggde ett första gemensamt hus. Året därpå beslutar sig familjerna för att dela marken mellan sig för att bygga varsitt bostadshus. Då uppstod oenighet som hur marken skulle delas på rättvis sätt och denna markstrid satte djupa spår. Den fiendskap som uppstod då är än i dag känd och omtalad i bygden.(53)

Ett halvt sekel efter att de första nybyggarna kom till dalgången hade befolkningen ökat från 6 person till 19 och då, under 1850-60 talet, tillkom tre nya gårdar. Mot slutet av seklet blev barnkullarna större och inflyttningen till byn från både Norge och Sverige ökade. 84 personer finns registrerade som Gördalsbor år 1900.

År 1891 fick Gördalen ett eget skolhus. Till en början skötte byborna själva undervisningen. Senare kom lärare, så som Kerstin Sand, till byn men de stannade bara under läsåret och lämnade sedan byn. 1920 togs en större skolbyggnad i bruk. Där drevs undervisning ända till 1960 talet då skolan i Gördalen stängde. Sedan dess åker bygdens barn med buss till Särna för att gå i skolan.

Under andra världskriget låg Gördalen plötsligt i centrum för världspolitiken. Den svenska militären fanns i området och bara några kilometer där ifrån, på norska sidan, fanns den tyska armen. Över fjällen kom också många norska flyktingar som nådde Gördalen som första utpost efter gränsen. Genom Gördalen gick också den norska motståndsrörelsens kurirleder. Det finns än i dag många minnen och lämningar kvar från denna tid.

Gränsbygd

Landsgränser är ofta tydliga och även vid en så öppen gräns som den svensk-norska utgör gränsen en osynlig linje som grupperar människor och mark. För den som korsar gränsen mellan Norge och Sverige märks och syns också skillnader i bebyggelse, tradition, kultur, näringslivsstruktur och politik. I trakten kring Gördelen är gränsen ”alltid nära”; barn som bor endast kilometer från varandra sänds till olika skolor med olika läroplaner, valutan både försvårar och uppmuntrar till handel över gränsen och vägen ändrar karaktär och blir smalare och gropigare på den norska sidan. Men en gräns är också en konstruktion som sällan eller aldrig utgör en definitiv gräns.(54)

Gördalsborna ser relationerna till Norge som mycket goda och inte sedan andra världskriget har gränsen utgjort ett problem. De sociala relationerna över gränsen är många och närmaste ”grannbyn” finns i den norska namnen Ljördalen. Och för att nå serviceutbudet i en större ort är resan till norska Trysil betydligt kortare än till Mora (som är närmaste svenska dito). Dessvärre är dock valutakurserna i dagsläget ett hinder för Gördalsborna att utnyttja service och handel i Norge.

Vägen

Redan när nybyggarna etablerade sig i Gördalen fanns många stigar genom området eftersom vägen över fjället och till Norge ända sedan medeltiden gått igenom trakten. Men att vägen idag har den sträckning den har hänger troligtvis samman med att Gördalen  kolonialiserades av människor från Särnaheden (mindre by norr om Särna). Vägen kallades länge för ”hemvägen”. Under 1880-talet började turister, uppmuntrade av den nystartade Svenska turistföreningen (STF) att besöka de svenska fjällen och bland annat Njupeskär. Runt 1890 märkte STF upp vägen från Särna till Mörkret. I samband med detta byggdes också broar över alla vattendrag på sträckan. År 1924 färdigställdes en körbar väg mellan Särna och Gördalen. Skicket på denna verkar dock inte varit den bästa. Den man som skötte postgången till Gördalen fick tillgång till bil 1925. Trots detta bytte han ofta bilen mot häst för att lättare kunna ta sig fram genom skogen. Under vintern fick ”postiljonen” själv skotta vägen och det berättas att han ibland under vintertid tog loss hjulen på bilen, satt på medar och drog bilen med häst. År 1945 blev det allmänt underhåll på vägen och i samband med nationalparksbildningen av Fulufjället, 2002 asfalterades hela vägsträckan från Särna till norska gränsen.(55)

Den berömda vandringsleden Kungsleden- som startar i Sälen och går genom den svenska fjällkedjan ända till Abisko- passerar rakt genom Gördalen.

Dagsläget i Gördalen

I Gördalen bor idag 19 person. Dom flesta är pensionärer det finns inga skolbarn kvar. Byns hus ligger i dalgången, omkring Görälven och den väg som genomkorsar byn. I området finns också en mängd fritidshus. De fritidsboende är betydligt fler än den fasta befolkningen.

Befolkningen i Gördalen har minskat konstant sedan 1950-talet. då de var som flest.

Antal boende i Gördalen 1800 – 2016

1800               6 boende

1850              19 boende

1900              84 boende

1950             115 boende

1984             84 boende

2006             32 boende

2016             19 boende

Källa: Artikel om Gördalen i Dalabygden

Sedan 1960-talet då skolan stängde åker alla barn till Särna för att gå grundskolan. För att gå gymnasiet måste Gördalens ungdomar flytta. Avstånden är för långa för att pendla vilket för att de unga bor på internat under terminerna och därmed lämnar orten i tidiga år. I Mora finns närmaste gymnasiet men bygdens unga finns spridda på många olika platser. Från det att de är små är Gördalens unga medvetna om att vid 15 lämnar de byn. Självklart är det bra att de kommer iväg och får gå gymnasiet, säger de boende, men det innebär också att de givet flyttar från bygden och tidigt etablerar sig på annan ort.

 

Turism

I Gördalen berättar de att byn ligger mycket centralt i skidvärlden – det är ca 5 mil vardera till tre av Skandinaviens största alpina anläggningar, Trysil, Idre Fjäll och Sälenfjällen. Ett faktum man hoppas kunna marknadsföra och använda för att locka övernattade skidturister till området.

Turismen är oerhört viktig för Gördalen. Det finns som sagt många fritidshusägare och i dagsläget planeras  och byggs ytterligare fritidshus i dalgången. De besökare som kommer till och/ eller passerar Gördalen är huvudsakligen där av tre skäl. För närheten till Görälvens omvittnat goda fiskevatten, för närheten til Fulufjället nationalpark eller för att åka skoter.

Skoter

I Norge har de en betydligt hårdare lagstiftning kring skoteråkning i fjällmiljö än vi har i Sverige. Suget efter att åka skoter verkar dock finnas även i Norge. Alltså kommer många norrmän till Sverige för att utnyttja de möjligheter som finns här. Vad kan då bara bättre än en ort i fjällen som ligger 3 km från gränsen och relativt långt söderut? Från Osloregionen är det bara 23 mil till Gördalen. Detta område i  norra Dalarna är också mycket snösäkert och snön ligger kvar långt in på våren.

I Gördalen har man utnyttjat dessa fördelar och idag finns flera olika möjligheter att hyra boende och skoter i området. Ett par som flyttat till Gördalen håller på att bygga det som ska bli Fulufjällscampingen ett skotermotell där det är möjligt att köra skotern direkt till hotelldörren, bada i badtunna, äta, vila osv. 2016 har anläggning bytt ägare och det byggs ut, idag heter Fulufjällscampingen  Gördalen Backcountry.

Fulufjällets Nationalpark

Fulufjället och Njupeskärs vattenfall har länge varit kända turistmål. Men 2002 fick området nationalparksstatus för att i väsentligen orört skick bevara ett sydligt fjällområde.(56) Det är möjligt att komma till parken via flera infarter men den vid Njupeskär är utan tvekan den mest använda. Sedan kungen invigde och nationalparken bildades har turismen till området ökat avsevärt. Sommaren 2003 noterades 57 000 besök i parken vilket visar på en 40% ökning av besöken vid Njupeskär jämfört med året innan. Fulufjällsområdet har också en högre andel utländska besökar jämfört med andra fjällområden i landet.(57) Fulufjället ligger långt söderut i den svenska fjällkedjan och turisterna söderifrån är glade att finna ett så pass närbeläget fjäll att besöka.

Bildandet av Fulufjällets nationalpark gick längt ifrån konfliktfritt. Många av de boende i norra Dalarnas fjällmiljö är kritiska till de hårda skydd som stora ytor av fjällen belagts med. Vid bildandet av nationalparken såg de att deras möjligheter till   att leva och verka i fjällmiljön ytterligare skulle begränsas. De boende i Gördalen säger att ”vi vill kunna leva ett fritt och modernt liv här men de (myndigheter med makt över markfrågor i fjällen) vill att vi ska leva som man gjorde på stenåldern”. Fjällturismen, skoteråkning och brukandet av fjället är deras levebröd och många tycker att skydden inkräktar på detta. I fallet med Fulufjället gjordes många satsningar där aktörer både lokalt, regionalt och nationellt ansträngde sig för att få till stånd en god kommunikation och ett gott samarbete för att hitta bästa möjliga gemensamma lösning. Dessa satsningar tycks i stor utsträckning ha varit lyckosamma och idag är de flesta Gördalsbor nöjda med nationalparken och särskilt med vad den gjort för turistströmmarna till området.

Nu är dock diskussionen i gång egen Länsstyrelsen har uttryckt planer på att lägga ytterligare skydd över Drevfjället, något som Gördalsborna motsätter sig. Relationen och kommunikationen med  länsstyrelsen är minst sagt spänd. Boende i Gördalen upplever att länsstyrelsen inte lyssnar på deras ståndpunkter och att de inte är betrodda att handskas med fjällen. ”Varför skulle vi vilja skada det fjäll som vi bor vid och älskar”? frågar någon. De oroar sig också för att ett hårdare skydd av Drevfjället skulle omöjliggöra den lönsamma skoterturismen och därmed också en stor del av byns näringsverksamhet. Den nya skötselplanen blev klar 2016, efter samarbete med grupper från lokalbefolkningen.

Källförteckning:

50 Lomkällan Särna skogsmuseum

51 Dalabygden 1984 När Kerstin Sand kom till Gördalen 1891

52 Lomkällan Särna skogsmuseum

53 Dalabygden 1984 Två familjer flyttade till Gördalen år 1800

54 Berger, S, Forsberg, G & Örbeck, M 2004

55 www.dalarna.se och www.stenvallen.se

56www.naturvardsverket.se

57 Friedman P, Hörnsten-Friberg L, Emmelin L. 2005